vad ska det bli av mig

Vad är det som händer egentligen. Jag är inte sjuk men jag känner mig sjuk, jag är inte deprimerad men jag känner mig deprimerad.
Mina ögonlock hänger på halvstång och jag är bara vagt medveten om omvärlden, seriöst.
Förut satt resten av min klass och hade nåt slags klassråd och bestämde att vi kunde åka hem, men jag hörde typ inte det förns alla började gå. Jag sover med ögonen stängda typ. Kan inte röra mig snabbare än en fucking sengångare. Detata suger

Men jag ger mig inte riktigt hän åt latheten, faktiskt. Nyss gick elva-bussen som så mjukt och fint hade tagit mig till ett tomt och underbart hus där jag kunde spenderat resten av dag sovandes.

Men faktiskt så åkte inte jag med den och faktiskt så ska jag plugga matte. Och faktiskt gymma faktiskt tror jag faktiskt.

Dock ska jag först svepa den fina kaffekoppen jag har framför mig och gnaga i min jappen i min ficka. Försöka att vakna igen.


Kan föresten tillägga att den här sortens (nästintill icke existerande) hjärnkapacitet är dålig att ha när man gör världens största och (enligt mig iallefall)svåraste  grammatikprov på italienska. Jag var osäker på 99% av alla svar och vet i fan vad det blev för nåt dädär.